källor:
- Nordisk Familjebok

- Lars Ånstads hemsidor

- Från A till Ö i Södermanland,

kompilering om ett nygammalt transportsystem, sammanställt av Erik Henriksson, 2000-2002 Tattarpress Inc, Eskilstuna

Fotografi från de tidigaste åren i banans historia föreställande järnvägsstationen i Malmköping.
Foto från Lars Ånstads samlingar

Ånglok

2 ånglok från Nydkvist & Holm köptes in samt. 3 personvagnar och 2 boggivagnar. En st. 2-axlig personvagn , 3 resgodsvagnar och 32 godsvagnar av olika typer alla vagnarna köptes från Vabis i Södertälje. 1910 så köpte man en ny sommarvagnsinredning av Vabis till en N-vagn för 400 kr. 1913 kommer en s.k. Devavagn till Malmköping.De två första loken köptes in till invigningen och kom att kallas: nr 1, CARL ALEXANDERSSON och nr 2, MALMKÖPING De var sidotanklok tillverkade av Nydkvist & Holm i Trollhättan. Tillverknings år 1906, tillverkningsnummer 809 och 810.

Deva-vagnen

1913 kom en diselelektrisk vagn till Malmköping. Tillverkad av ASEA med tillverkningsnummer 3 . Färgen på Deva-vagnen var blek olivgrön med röda ränder. Denna vagn var något längre än de två första som lev. till SJ 1912. Enligt tidningsartiklar från den tiden så gick "Devan" i provtrafik till 1914 då man beslutade att bilda ett bolag för att inköpa vagnen för att inte öka järnvägens skuld. Detta vagnsaktiebolag togs efter ett par år över av Ml.Sl.J. 

Några data om denna vagn Litt BCF nr M1.Längd 16 meter. Vikt 29,5 ton Motor en 75 hästars 6-cylindrig Atlas-diesel .Max last 34 ton. Största tillåtna hastighet 60 km/tim. 

Fyra länkaxlar i stället för boggier. Max axeltryck 10 ton. Inredning 2:a klass 3:dje klass och resgodsavdelning. Övertogs av SJ 1932 och skrotades 1937. Enligt uppgift fungerade denna "Deva" mycket bra. kanske på grund utav att den fick en mycket noggrann skötsel. Vagnen kallades i folkmun för Ebba

Personvagnar

1906 tillverkade Vagnfabriken Vabis till Ml.Sl.j 3 st personvagnar.

• Litt BCo nr 70 andra och tredjeklass boggivagn .

• Litt Co nr 72tredjeklass boggivagn.

• Litt BC nr 77 tvåaxlig andra och tredjeklassvagn.

Färgen på personvagnarna var blek olivgröna.

Vagn 72 såldes 1915 till Östra Centralbanan för 17000 kr. Den inregistrerades 1916 som ÖCJ 202, 1938 blev den SJ Co5 nr 3231. Nästa omlitt. blev 1656 då som Bo15 nr 3231. Den avregistrerades 1956 och skrotades i Vislanda 1966.

Vagn 70 såldes 1920 till Lysekils Järnväg och blev BCo 4. Den kom till SJ 1940 och blev Co5 nr 3356 fick nytt litt. 1956 Bo15 nr 3356 Slopad och skrotad 1964.

Vagn 77 blev kvar på sin hemmabana till förstatligandet och fick nytt litt. 1934 C3c nr 3106 och fick 1959nytt litt. B3c nr 3106 slopad 1960.

Den personvagn som man köpte från Lysekils Järnväg 1920 fick vid förstatligandet C3c nr 3105 fick nytt litt. 1959 B3c nr 3105 och slopades 1960

Resgodsvagnar

1906 tillverkade vagnfabriken Vabis 3 resgodsvagnar med olika inredning till Ml.Sl.J dessa var:

• Litt DF nr 30 tvåaxlig post och resgodsvagn.

• Litt F nr 31 tvåaxlig resgodsvagn.

• Litt Få nr 33 tvåaxlig resgodsångfinka med stående ångpanna

Ångfinkan Få 33 såldes 1917 till Borås-Ulricehamns Järnväg och blev där BUJ Få 101 Fick 1940 SJ litt. Gm slopad och skrotad samma år.

DF nr 30 slopades 1934 och blev bangårdsvagn 1936.

F nr 31 slopades också 1934 men skrotades först 1936.

Godsvagnar

Även godsvagnarna tillverkades av Vabis 1906. Dessa var 32 till antalet fördelade på 4 olika vagntyper.

• 8 st täckta godsvagnar Litt G1

• 6 st Öppna godsvagnar med hög läm. Litt I1

• 4 st Virkesvagnar Litt K1

• 14 st Öppna godsvagnar med låg läm och stolpar. Litt N1

Till en av godsvagnarna beställdes senare en sommarinredning också av Vabis tillverkning.

Militären och Mjölken

En av de stora trafikanterna var militären, men efter det att Södermanlands regemente flyttat till Strängnäs behövdes inte så stora personvagnar så 1916 sålde man sin 3:dje klass personboggivagn till Östra Centralbanan. Från mejeriet i Dunker gick det mjölkvagnar så gott som dagligen till Stockholm. 
1917 så sålde järnvägen sin resgodsångfinka till Borås-Ulricehamns Järnväg, förmodligen så klarade devavagnen av nästan all persontrafik. 1920 så sålde man sin enda kvarvarande boggivagn till Lysekils Järnväg och köpte från samma bana en tvåaxlig vagn. 
1931 förstatligades Norra Södermanlands Järnväg och genom detta så försvann en stor del av transittrafiken och med den inkomsterna.

1932 gick ledningen för Ml.Sl.J till K.mj:t med en önskan om att bli förstatligad, vilket också beslutades. Så när banan firade sitt 25-års jubileum införlivades banan i statsnätet. Banan elektrifierades 1936. Rustades så småningom upp med grövre räls för att kunna användas av tyngre tåg. Även bangården i Malmköping fick en ombyggnad bl:a så förlängdes spår två. Trafiken var fram till slutet av 1950-talet ganska tät. Tills i början på femtiotalet var 4 lokförare stationerade i Malmköping . Denna lilla järnväg ansågs länge ha en viktig betydelse för beredskapen under kalla kriget, den förband stambanan med gamla Norra Södermanlands Järnväg. Det fanns ett stort antal beredskapsförråd runt Dunker. Vid ett flertal tillfällen när det hade hänt något på stambanan mellan Skebokvarn och Södertälje så drogs tågen via Malmköping.

Foton från Lars Ånstads samlingar